En dag fick jag ett brev från en Burkbesökare som kunde berätta lite om detta med tideräkning bakåt i tiden. Han är historiker och vet vad han talar om.
Här är brevet:

Jag hade ett behov av att få fram en veckodag 1980, googlade lite och fann Din burksida. Genom funktionen under matteburken löstes mitt problem. Alldeles utmärkt! Men ...!

Som historiker upptäckte jag en gång att veckodagar lite längre tillbaka i tiden kan bli komplicerat. Ditt öppningsexempel om veckodagen för slaget vid Lützen stämmer nämligen inte - Gustaf II Adolf dog visserligen den 6 november 1632 enligt den svenska kalendern, men det var på en tisdag. På kontinenten ges oftast datum för slaget till den 16 november, vilket är en tisdag enligt Din tabell.

Tillsammans med några kollegor skrev jag boken "Svenska slagfält" där vi insåg att detta "fenomen" måste förklaras. Här kommer ett utdrag ur den faktarutan:

"År 46 f Kr genom förde Julius Caesar en kalenderreform. Solårets längd antogs vara 365¼ dagar, vilket innebar ett normalår med 365 dagar och ett skottår var fjärde år med 366 dagar. Denna kalender kom att kallas den julianska kalendern.
Det visade sig så småningom att det julianska året inte stämde med det tropiska, utan vårdagjämningen inföll tidigare och tidigare. Eftersom påsken bestämdes av vårdagjämningen, blev detta en stor olägenhet. År 1572 tillsatte påven Gregorius XIII en kommission, som föreslog en kalenderreform där vårdagjämningen fastslogs till den 21 mars. För att uppnå detta lät man 10 dagar bortfalla under år 1582. I fortsättningen skulle också endast de sekulära år (dvs jämna hundratal år) som var jämnt delbara med 400 vara skottår. Denna gregorianska kalendern infördes det nämnda året 1582 i bl a Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Polen. Övriga Europa följde efter vid varierande tidpunkter, såsom det katolska Tyskland 1583, Danmark och det protestantiska Tyskland 1700, Sverige 1753, Ryssland 1918 och Grekland inte förrän 1923.
Detta är skälet till att kontinentaleuropeisk litteratur ofta anger slaget vid Lützen till den 16 november 1632, medan Sverige hågkommer Gustaf Adolfsdagen den 6 november. Men under en kort tid var det än mer komplicerat.
Karl XII intresserade sig för en kalenderreform och tog bort skottdagen år 1700 med resultat att Sverige fick sin egen tideräkning. I tolv år stod man ut, men återgick till den gamla ordningen 1712 genom att lägga in två skottdagar. Det året fick därmed februari 30 dagar i Sverige. Experimentet innebar att när svenskar utkämpade övergången av Düna den 9 juli 1701, ansåg motståndarna från Sachsen att kampen stod den 19 juli. De flyende ryssarna angav sannolikt den 8 juli i sina rapporter.
Sverige övergick slutligen 1753 helt till den gregorianska kalendern, vilket innebar att den 17 februari det året kom att följas av den 1 mars."

Med vänlig hälsning
Per Iko
Militärhistoriska avdelningen
Försvarshögskolan